Hårt jobb

Igår kände jag det igen! Jag gillar fysiskt arbete! Tänk om man kunde kombinera det med service!? Det skulle jag vilja jobba med, vara mkt ute, året runt, ta i och samtidigt jobba servicemedvetet och iom träffa kunder. Mmm...det kanske är dags nu att börja se sig om efter annat arbete....... Den stora frågan är bara med vad?

Nya familjemedlemmar och saknade

I höstas förlorade vi en kär familjemedlem i Singo...han kom aldrig hem och efter att ha letat överallt så var det bara att inse att han var borta och efter ett par samtal om en upphittad, påkörd kisse som på beskrivningen var på pricken lik vår Singo så var det bara att inse fakta. Jag kommer nog aldrig att kunna ha en gul katt igen.... Han lämnade ett mycket stort tomrum.
All djur har en egen personlighet och även om man "ersätter" ett förlorad vän så blir det inte samma sak. Det blir på nytt igen.

Funderingarna har varit om vi nu ska införskaffa ngn ny liten kisse....mina tankar har gått fram och tillbaka. Det har inte varit ett lätt beslut denna gång. Men tillslut har vi nu tagit klivet. Jag och Daniel tog en runda igår och vi tror att vi hittade våra nya hjärtan. Det får bli två den här gången, bara att kasta sig ut. Visserligen skulle jag ha kunnat ta hem alla kattungar som vi tittade på, men någon måtta får det väl ändå vara :-)

Så om en och en halv månad så kommer det att flytta in två nya små i vår familj...vi får se vad Chilli och Kex säger......

Fläder

Fläder ger mig minnen... Jag minns när min mor, Sonia, och jag for runt hela västerort på cyckel i jakt på fläderträd så att vi kunde göra saft. Denna underbara känsla av sommar när man känner doften på fläderblommen. För mig är det både en doft av av minnen av det som varit och en känsla av ro!

Tankar

Det är förunderligt hur saker kan ta sina underliga svängar här i livet... Man vaknar en morgon och livet är inte alls som det en gång var. Man har en ny familj och nya vänner. Jag skulle nog kunna säga att jag levt två liv, ett då och ett nu. Att göra ett så tvärt kast i livet kostar på. Det kostar på i form av känslor, vänner och familj. Många sömnlösa nätter och floder av tårar. Men tiden läker alla sår, sägs det, ja, men ärren finns kvar, både djupa och knappt synliga. Ibland gör en del sig påminda och svider till.

Nå, jag får iaf säga att jag är läkt, så gott som. Min underbara nya familj är mig oändligen kär och är en lisa för själen. Nya vänner har jag också fått och får undan för undan. Ibland funderar jag på om man ska skriva ner alla tankar som dyker upp. Vi får se! Nu nöjer jag mig med det lilla och njuter av min familj, våra katter och trädgården, som nu blommar i full kraft, nya projekt i trädgården är på gång, och kanske börjar lusten att skriva sakta komma tillbaka.