Det är härligt att kunna gå i skogen och njuta. Speciellt när man har sällskap! Jag gillar att ha sällskap när man vandrar fram på stigarna! När jag var liten och mamma skulle plocka blåbär hade jag inte den minsta lust att följa med, men, jag kunde ju inte låta henne gå själv, så det var bara att bita ihop och följa med och när man ändå var därute så kunde man ju lika gärna plocka själv, eller hur?
Det var väl så det började, intresset för skog och bär plockning! Nu älskar jag att plocka bär, blåbär eller lingon spelar ingen roll alls och plocka svamp är riktigt härligt bara jag slipper äta den!
Bärplockning ja! Du, va med bär det finns i år! Förra året var det magert, men i år! Stora och goda blåbär i massor. Jag gillar inte att plocka blåbär med bärplockare, det blir så mycket skräp och det är inte riktigt lika avkopplande, men i år funkar det. Det är så pass mycket bär att det inte blir mer skräp än bär, tvärtom! Fast lite stressande känns det att fara omkring med plockare! Jag föredrar nog att plocka med händerna men idag var vi ute och jag fick ihop en hel del på rätt kort tid med plockare dock!
För att knyta ihop det med början och appropå sällskap! Tre stycken följde med mig idag! Ke
x, Chilli och mini Singo. Alltså det är helt underbart att tre katter följer med på promenad i skogen. Rätt va det är så är dem försvunna, men så dyker dem upp, en på en sten och vilar lite (Chilli) en utsträckt på stigen på rygg och aningen beklagande (Kex) och så har vi den lilla ekorren som man alltid hittar i ett träd (Singo). Dem hänger med, Jag tror jag var ute drygt 1 1/2 timme och dem var med hela tiden. Sista 20 metrarna så är det galopp rakt upp på farstun! Kanske betyder det något......... Det är skönt att slippa gå själv som sagt.
Min goa man var med här om dagen och plockade svamp, då hade vi sällskap av två kissar, Chilli och Singo! På hemvägen så blev Singo lite trött, så vi hällde över all svamp i en korg och erbjöd honom att sitta i korgen och.... kattrackarn kliver i och lägger sig till rätta och vilar benen ett tag. Ja dem e för mysiga dem små liven!!
Idag passade jag på att flytta riddarsporrarna till sin rätta plats. Nästa år får vi se hur det kommer att ta sig. Dessutom klippte jag ner all blast på potatisen. Det är så stora potatisar så det var lika bäst, men vad tomt det blev! Stackars Singo har ingen skog att smyga i nu. Men han reder sig nog. Chilli och Singo är iaf goda vänner nu.
Dyblöt och smått överraskad dök hans lilla huvud upp i skummet, med lite assistans så tog han sig upp och försvann med pölar bakom sig. Så snart jag laddat ner bilderna från mobilen.... Tills dess får ni njuta av följande:
