Här om veckan utropade Åke: Nu e dom här! och jag for upp på två röda för att skrämma bort rådjuren. Samma efm hade jag kommit hem och sett en del avknippsade rosblad och stjälkar! Man blir så trött!
Men när jag såg rådjuret så stannade jag upp och ångrade mig! Det var en stackare på tre ben endast. Då har man ju inte hjärta att skrämma iväg henne! Hon får gå här å knapra. Ganska fantastiskt hur snabbt hon ändå rör sig, trots att ett av bakbenen är kapat någonstans straxt ovanför hasen. Hon tar sig fram i flygande fart när hon blir skrämd. Nå, det blir till att slänga ut lite äpplen med jämna mellanrum istället för tvärtom. Under fågelbordet står hon å knaprar på lite brödkanter oxå! Man blir lite blödig ibland!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för dina tankar! June