Snö, snö och ännu mer snö

Idag tog jag mig hem tidigare än vanligt. Tur var väl det, för det har snöat oupphörligt. Det är vitt överallt. I bilen på väg hem så såg man endast vitt, vitt, vitt. Tur man tog sig hem i dags ljus. Får väl se om vi är insnöade imorgon.......

Men det är vackert!!

Jag passade på att ladda fåglarnas mat, stackarna behöver ett gäng med käk! Ett par kokos nötter och talgbollar (sattes upp högre i trädet, annars tar rådjuren allt) frön och solros kärnor.

Dessutom så måste ju rådjuren få en del. Det blir gammalt bröd och grönsaks rester, som annars hamnar i komposten, som för övrigt är ganka kall nu.

Rådjuren står nu, i skrivandets stund, utanför fönstret och äter. Det är vår trebenta dam samt två till. Hoppas att det blir lite till deras magar. Jag la ut lite morötter också. Blir väl ett evigt sjå i sommar....men, men det blir ett senare problem, går nog att lösa på något sätt. Kan ju plantera lite barr växter om inget annat får vara kvar.

Singo passar på att skicka iväg en tacksamhetens tanke till sin kompis Rufsen i Falun för den underbara leksak han fått. Den e´ riktigt kul.

Sommar, ja...om två månader så är det vår......

Vinter, smörgåstårtor och annat.

Ibland undrar jag om man skulle ha vuxit upp någon annanstans... Jag som älskar hösten och vintern mer än våren och sommaren! Ja, missförstå mig inte. Jag älskar både våren och sommaren och efter en sådan här vinter kommer vi verkligen att behöva värmen och ljuset!
Men jag gillar liksom kylan och snön och allt vackert som finns runt omkring. Tänk bara på hur ofantligt vackra alla träd har varit och är. När det fylls på med kristaller i varenda liten klyka och gren så blir det som att träda in i ett sago landsskap, eller hur????

Det känns tom som om huset håller andan av allt vackert, även studsmattan är in kristalliserad i vackra vita, skimmrande kristaller.

I lördags tog jag och Daniel på oss skidorna, jag för första gången på säkert 20 år och Daniel för första gången någonstin. Vi var ute drygt en timme och hade en härlig stund. Plötslig förstod jag, igen, hur underbart härligt det är att åka långfärdsskidor!!! När jag var lite for vi alltid en vecka till fjällen, inte för att åka slalom, utan för att åka på längden. Det var ju helt underbart! Ut må en mila turen långt ut i ingenstans. Spårat av ingen annan eän Sixten Järnberg. Vilken frihetskänsla det var att ta sig fram i djupa skogar och milsvida vidder. För att inte tala om backarna..... Där var det bara att stå på och hoppas på att det gick någorlund rakt fram. Många gånger svängde spåren men inte jag....... om man säger :-)

Vi hade i alla fall en härlig tur jag å Daniel. Det får bli fler gånger.... i år!

Mi älskade mamma lämnade oss för några månader sedan. Jag undrar om inte en hel del av henne ter sig i mina gener... Jag vet att hon älskade långfärdsskidor och som ung stod hon även på ett par slalom skidor, hon älskade skogen och alla bären och svampen. Hon kunde gå ut 4 på morgonen och plocka blåbär.... Dessutom var hon fantastisk på att hitta på och pröva olika maträtter och skapa både tårtor och bakverk......

Jag gillar också att skapa diverse tårtor och i torsdags hade jag chansen igen, då var det en pension på G och tre smörgås tårtor fick det bli denna gång. Absolut att mammas gen tittade fram även denna gång.

Det är bråda tider nu, på jobbet. Budgetar och omorganisationer - det får bli en eller ett par lediga dagar så småningom. Men just nu skulle jag vilja slappna av som denna lilla krabat:

Tavlor

Det var ju det här med att skaffa tavlor som man vill ha på väggarna. Det fick bli foton som jag har tagit under åren.
Det är blommor av alla de slag:
Kissarna måste ju få vara med:

Lite fler blommor:

Foton på oss själva och en del från bröllopet(syns ej här). En av de häftigaste bilderna är på en apa högt ovanför Gibraltar, där vi var på bröllopsresa, den fick bli riktigt stor som tavla:

Trissan och kissarna

Nog är detta en stilig kille!!!!

Som han längtar efter att snön ska försvinna och tassarna åter får ta sig fram i skogen! Som det är nu så går han högst ett par meter ut i snön för att sedan vända och gå in igen.
Jag är oskyldig! Påsen bara låg där och jag måste ju undersöka om jag får plats i den....

Ibland skulle vi verkligen behöva ett par soffor till

Det kommer sluta med att vi själva får sitta på golvet.....

Har undart lite över våra vänner rådjuren (ja, på vintern är dessa vackra djur vänner.....)

Vi hade ju besök av ett med bara tre ben, har dock inte sett till henne sedan i höstas. Så plötsligt dök hon upp nu i veckan, och med sällskap av en stilig kille dessutom. Det verkar inte gå någon nöd på henne, hon hittade lite bröd som fåglarna ännu inte satt i sig.