Dåtid och framtid

Har suttit och funderat lite idag över de vägval som jag gjort i livet. En del val har medfört sorg i mitt hjärta som jag alltid kommer att bära med mig - även om jag inte ångrar själva valet av väg. Jag är otroligt tacksam mot mina föräldrar som har gett mig den fina uppfostran och som har lärt mig att vara både empatisk och lyhörd och mycket annat. Samtidigt så är jag en egen människa som måste fatta mina egna beslut och ta konsekvenserna för detta. Jag fick rådet - av en chef - att det viktigaste är att vara sig själv och det har jag burit med mig. Jag måste vara ärlig mot mig själv, hur skulle jag annars orka fortsätta med allt jag gör och vill göra, och hur skulle jag då vara mot andra människor? Jag undviker här att gå in djupare på detaljer som jag vet bara skulle leda till att såra männsikor som jag fortfarande håller mycket av.

Mina vägar har lett mig till att jag är gift med en underbar man som jag vet älskar mig utan betänklighet och han har funnits och kommer att finnas vid min sida när jag gjort och gör mina val. Jag har ett trivsamt arbete och en otroligt rik fritid där jag har möjlighet att göra det jag tycker mest om. Tiden kanske inte alltid räcker till men det är en fråga om prioritering. Jag kan erkänna att jag är lite lat, men samtidigt så kanske det blir en bra balans till slut, för även om latheten finns så har jag väldigt svårt att sitta still. Jag skulle tro att min lata sida får stå lite undan nästa år - för nu ser jag verkligen fram emot att få börja plugga mitt i allt annat. Vart det vägvalet sedan kommer att leda står ännu skrivet i stjärnorna - men jag vet att jag nu svänger in på en väg som jag länge har sneglat på!

Härlig dag.

Söndagarna med start i stallet börjar bli en skön vana! Idag var Mercury på mycket gott humör och jag skippade sadeln och red utan. Mycket nyttigt för balansen och jag fick henne till fantastiska skänkelvikningar och till att lyssna på mig på ett annat sätt än när sadeln ligger på. Det kan ju ha att göra att jag själv får en helt annan balans och skärpa än annars. Kanon var det iaf och inte sista gången! Vi fortsätter med detta och utvecklar den konsten framöver!

Så har söndagen sedan fortsatt hemma, med lite pyssel och spel på ps3 med älsklingen och lite katter som far runt.

Bålsta Ridsportförening 2013

Styrelsen 2013

Tänk vad tiden går när man har roligt! I snart ett år har jag varit ordförande i Bålsta RF. Det har varit ett innehållsrikt år.

Det hela började egentligen för ett och ett halvt år sedan, då jag beslöt mig för att börja rida i ridskola igen, efter ca 15 års uppehåll....nej faktiskt efter 30 års tid....... Nåväl, det har jag inte ångrat. Det är grymt kul att regelbundet få vara tillsammans med dessa magnifika djur. Dessutom har jag fått lära känna en hel del nya, fantastiska människor på köpet.
Jag har fortfarande enormt mycket kvar att lära och varje gång jag sitter på hästryggen faller en liten pusselbit på plats. Roligast är nog att hoppa och att då få rida en häst som älskar att hoppa
gör det extra roligt.
Men vad har vi gjort i föreningen under året - det börjar bli dags att sätta ihop en verksamhetsberättelse till årsmötet.

Vi tjuvstartade i januari när ridskolan höll ett Pay and Jump, då började fikabordet sin resa och sedan dess har föreningen hunnit med ca5-6 stycken välfyllda fikabord på de Pay and Jump som varit.



Fikabord






Anders o Uno

Vi har haft en Clinic i Horsemanship!

Vi har haft öppet hus!

Öppet Hus.

Vi har haft spökparty med mängder av barn och spöken.

Det har varit övernattningar för barn och ungdommar.
Ja vi har gjort en hel del.

Nu väntar ett nytt år och nya aktiviteter. Jag skulle tro att det kommer att inehålla minst lika många händelser som i år.

I februari har vi årsmöte och sedan kommer det att rusa på i samma härliga tempo igen!!

Aktivt liv?!

Ja det kan man nog säga att vi har! När det ena slutar tar det andra vid!! Livet är vad det är och blir vad det blir - har jag läst och det kan jag skriva under på, men nog hjälper man till att forma sitt liv.
Det finns så många roliga saker att göra och så mycket man vill göra, en del blir aldrig av och andra bara händer!
När jag var 15 och gick ur grundskolan bestämde jag mig för att inte fortsätta läsa vidare och sedan dess har jag arbetat och trivts med det. Av olika anlednigar så var det beslutet, för så många år sedan, helt rätt -då! Nu är det tuffare tider och oavsett om man har 27 års arbetserfarenhet eller inte så krävs det allt oftare att man har en grundutbildning.... Lite underligt kan jag tycka,  om man nu har skaffat sig ett antal utbildningar och även kurser under åren, hunnit arbeta som både ledare och chef, ja så räknas det liksom inte om man inte har en formell utbildning....

Nåväl  då får vi göra något åt det, men sluta arbeta det vill jag ju inte...och intressena är många! Vilken tur då att jag hittade en utbildning som klippt och skuren för mig, en utbildning på distans och i ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Officiellt så läser jag in naturbruksprogrammet och plugga får jag göra, om allt går vägen i tre år framåt! Efter dessa tre år så kan jag öppna eget i ekologisk odling och trädgårdsdesign....kan det bli mycket bättre än så. Dessutom lär jag känna Bohuslän, då skolan ligger där och jag kommer att tillbringa en del tid på skolan med jämna och ojämna mellanrum!! Det kommer att bli riktigt roligt. Tom att läsa företagsekonomi ska blir riktigt kul.
Även dags då att plocka upp denna slumrande blogg - om jag har något att skriva om, jodå: katter, hästar, ridskolor, livet som varit och som är, så även blommor, trädgård och odling och naturligvis en massa foton! Nästa år ska det skrivas regelbundet för jag känner att det spritter i fingrarna just nu - På återseende!!

Nya inneboende

Efter nästan ett år utan Singo blev det dags att skaffa nya katter. Ja katter, det blev två stycken på en gång. Inte från samma familj....varför göra det enkelt för sig ☺. Efter lite skjutna ryggar så fann de små varandra redan första dagen. 

Nu är det dags att träffa resten av familjen och medan Chilli funderar på vad det är för små lurvar matte och husse har släpat hem så fräser Kex och försöker förklara vem som har herraväldet i huset.

Vi får se var dagen slutar..........

Hårt jobb

Igår kände jag det igen! Jag gillar fysiskt arbete! Tänk om man kunde kombinera det med service!? Det skulle jag vilja jobba med, vara mkt ute, året runt, ta i och samtidigt jobba servicemedvetet och iom träffa kunder. Mmm...det kanske är dags nu att börja se sig om efter annat arbete....... Den stora frågan är bara med vad?

Nya familjemedlemmar och saknade

I höstas förlorade vi en kär familjemedlem i Singo...han kom aldrig hem och efter att ha letat överallt så var det bara att inse att han var borta och efter ett par samtal om en upphittad, påkörd kisse som på beskrivningen var på pricken lik vår Singo så var det bara att inse fakta. Jag kommer nog aldrig att kunna ha en gul katt igen.... Han lämnade ett mycket stort tomrum.
All djur har en egen personlighet och även om man "ersätter" ett förlorad vän så blir det inte samma sak. Det blir på nytt igen.

Funderingarna har varit om vi nu ska införskaffa ngn ny liten kisse....mina tankar har gått fram och tillbaka. Det har inte varit ett lätt beslut denna gång. Men tillslut har vi nu tagit klivet. Jag och Daniel tog en runda igår och vi tror att vi hittade våra nya hjärtan. Det får bli två den här gången, bara att kasta sig ut. Visserligen skulle jag ha kunnat ta hem alla kattungar som vi tittade på, men någon måtta får det väl ändå vara :-)

Så om en och en halv månad så kommer det att flytta in två nya små i vår familj...vi får se vad Chilli och Kex säger......

Fläder

Fläder ger mig minnen... Jag minns när min mor, Sonia, och jag for runt hela västerort på cyckel i jakt på fläderträd så att vi kunde göra saft. Denna underbara känsla av sommar när man känner doften på fläderblommen. För mig är det både en doft av av minnen av det som varit och en känsla av ro!

Tankar

Det är förunderligt hur saker kan ta sina underliga svängar här i livet... Man vaknar en morgon och livet är inte alls som det en gång var. Man har en ny familj och nya vänner. Jag skulle nog kunna säga att jag levt två liv, ett då och ett nu. Att göra ett så tvärt kast i livet kostar på. Det kostar på i form av känslor, vänner och familj. Många sömnlösa nätter och floder av tårar. Men tiden läker alla sår, sägs det, ja, men ärren finns kvar, både djupa och knappt synliga. Ibland gör en del sig påminda och svider till.

Nå, jag får iaf säga att jag är läkt, så gott som. Min underbara nya familj är mig oändligen kär och är en lisa för själen. Nya vänner har jag också fått och får undan för undan. Ibland funderar jag på om man ska skriva ner alla tankar som dyker upp. Vi får se! Nu nöjer jag mig med det lilla och njuter av min familj, våra katter och trädgården, som nu blommar i full kraft, nya projekt i trädgården är på gång, och kanske börjar lusten att skriva sakta komma tillbaka.